✕ Stäng

Freud

Sigmund Freud, grundare till psykoanalysen, förändrade psykologin med bland annat sina teorier om den topografiska modellen och den dynamiska modellen.

Freud – psykoanalysens fader

Sigmund Freud

Sigmund Freud

Sigmund Freud, 1856-1939, är grundare till psykoanalysen och har med sina teorier och begrepp påverkat det västerländska tänkandet sedan dess. Freud studerade medicin, filosofi och specialiserade sig inom neurologi (läkare som är specialiserade på nervsystemet).

Freuds teorier

Psykoanalysen grundar sig på flera teorier som Freud är upphovsman till. Bland annat den topografiska modellen och den dynamiska modellen.

Topografiska modellen

En av Freuds teorier är att psyket är uppdelat i tre skikt: Det medvetna, det förmedvetna och det omedvetna.

  • I vårt medvetna finns våra tankar, viljor, känslor och handlingar. Detta medvetna påverkas av sinnesintryck och av psykets övriga skikt.
  • I vårt förmedvetna finns allt det som en gång funnits i vårt medvetna men som just nu inte finns i minnet. Det som finns i vårt förmedvetna kan däremot lätt plockas upp i vårt medvetna.
  • I vårt omedvetna finns element från spädbarnsåldern eller sådant som funnits i vårt medvetna men som har trängts undan av olika skäl, exempelvis aggressioner och sexualitet. Det omedvetna kan dock ta plats i vårt medvetna genom exempelvis drömmar eller vid olyckor.

Dynamiska modellen

Freud gjorde om psykets topografiska modell flera gånger, och den största förändringen skedde på 1920-talet då han kompletterade teorin med en annan modell: Dynamiska modellen vilket innefattar Detet, Jaget och Överjaget.

  • Detet är det omedvetna. Det som är nedärvt. Detet styrs av grundande drifter så som den sexuella energin och den aggressiva energin.
  • Jaget medlar mellan detet och överjaget och balanserar mellan driftimpulser och omvärldens krav. Jaget är logiskt och förnuftigt. Det finns dock en risk för att jaget ska drabbas av narcissism om det får för mycket sexuell energi.
  • Överjaget är samhällets och föräldrarnas krav. Överjaget är moralen och vårt samvete. Om du inte följer överjaget så drabbas du av skuldkänslor.

Senaste Nytt